Östersjöportalen

Östersjöportalens redaktion svarar på frågor om Östersjön som besökarna ställer. Använd Östersjöportalens feedbackblankett, eller ring redaktionen.

1. Är Östersjön i sämre skick än andra hav?

Östersjön hör till världens mest förorenade hav. Den är mycket sårbarbl. a. beroende på följande faktorer: det grunda vattnet, den lillavattenmängden och den dåliga vattenväxlingen. Östersjön tillförssaltigt, syrerikt vatten endast tillfälligtvis och oregelbundet beroende påväderleksförhållandena som saltpulser via de danska sunden. Mångafloder och åar rinner ut i Östersjön och tillför sött vatten. Flodvattnetinnehåller mycket näringsämnen, t. ex. kväve och fosfor. På Östersjönsavrinningsområde (området från vilket Östersjön samlar sitt vatten) boröver 85 miljoner människor. Människans verksamhet; avloppsvattenfrån bosättning, jordbruk, industri, trafik och energiproduktion belastarÖstersjön.

2. Vilket eller vilka hot är värst?

Man anser att eutrofieringen (övergödningen) är Östersöns värsta hot.Övriga hot är bl. a. skadliga ämnen, oljeutsläpp och olyckor.

3. Hur kunde en privatperson hjälpa Östersjöns välmående?

Många aktiviteter som stöder miljön i allmänhet, är även bra förÖstersjön. Undvik privatbilism och fosfathaltiga tvättmedel. Ät interegnbågsforell som odlats i Östersjön. Föredra organiskt odlad mat,tvätta mattorna på land istället för på bryggan. Töm båtensavloppstank och annat avfall i hamnens uppsamlingspunkter.Jorbrukare kan skapa skyddszoner mellan åkern och det närliggandevattenområdet.

4. Var i Östersjön är situationen värst?

Finska viken är det mest övergödda området, som har tidvist rikligtmed syrefritt botten. Syrebrist förekommer även i Östersjöns djupavatten, t. ex. kring Gotland och Landsort.

5. Hur kan man bäst skydda Östersjön?

Miska på näringsutsläppen (rena avloppsvattnet och minska påutsläppen från jordbruk, trafik och industri). Lagstiftning och övervakningav lagar som berör oljeutsläpp och att förbjuda skadliga ämnen. Närdet gäller enskilda arter har även praktiska skyddsåtgärder en vissbetydelse, t.ex. havsörnens vintermatning.

6. Kan man göra något åt redan skedda skador, t.ex. syrefria havsbottnar?

Man kan inte åtgärda Östersjön på samma sätt som insjöar (genom attsyresätta, muddra eller genom att fiska bort "skräpfisk"). Östersjönsvattenvolym är alldeles för stor för det. Djupa bottnars syresituationvarierar även naturligt beroende på väderleken, grunda bottnar harmera biomassa som förorsakats av övergödning.

7. Är tromber i Östersjön normala?

Tromber förekommer ibland på sommaren, men de är små jämfört med oceanernas tromber, dvs tornader. Mera information finns att få på meteorologiska institutets sidor (på finska).

8. Finns det sådana organismer i Östersjön som inte finns någon annanstans?

Nej. Östersjön är mycket ung i evolutionella termer, så inga endemiskaarter har hunnit uppkomma. Det kommer hela tiden nya arter in iÖstersjön, en el av dem klarar sig och andra gör det inte. Brackvattnetsätter begränsningar för arternas anpassning: vattnet är för salt försötvattensarter och för sött för saltvattenanpassade arter, och det finnsmycket få arter som är anpassade till brackvatten.

9. Varifrån kommer blågrönalgerna som blommar på sommaren?

De mikroskopiskt små växtplankton som bildar algblomningar finns ivattnet hela tiden, även på vintern. Om algmängden är liten kan maninte se dem med blotta ögat. En del arter bildar förutom tillväxtformeräven viloceller, som kan bevaras livsdugliga i havsbottnet i månadereller t. o. m. år. När det finns tillräckligt med näring och ljus och enbartsmå mängder djurplankton som äter växtplankton, kan algerna förökasig snabbt. För att stora blomningar ska uppstå på vattenytan krävs detäven lugnt och varmt väder.

10. Hur skiljer sig definitionerna på hav och sjö från varandra?

En del internationella lexikon anser, att frågan inte har någon entydig vetenskaplig definition. Vissa finska lexikon å andra sidan kan påstå att hav är enhetliga områden av saltvatten som omger kontinenterna. Oceanerna är självklara hav, men även sådana vattenområden som är i kontakt med oceanerna antingen direkt (vikar) eller via sund (t. ex. Medelhavet och Östersjön). Däremot räcker det inte att ett område har saltigt vatten för att fylla definitionen. Kaspiska havet och Döda havet är trots sina namn sjöar.